Vardagseffekter i systemisk praxis – en multifallsstudie med avsikt att främja utvecklingen av hållbara och kunskapsdrivna välfärdstjänster.
Forskningsprojektet strävar att få kunskap om vardagseffekter i en systemisk kontext i barnskydd, barn- och familjesocialt arbete och eftervård inom tvåspråkiga välfärdsområden.
Inom fokus i forskningen är synen på och förståelsen av värderingar och språkets inverkan i ett systemiskt sammanhang och hur de återspeglas på olika nivåer. Därtill hur kärnelement i kunnande i en systemisk kontext beskrivs bland de professionella och ledare, samt hur tar sig barndelaktighet/klientdelaktighet och barnsensitiv kunskap uttryck i praktiken inom olika områden. Studien strävar efter ett holistiskt perspektiv och analyserar beståndsdelarna av vardagseffekterna i praktiken för de professionella och klienterna.
Studien bygger på kartläggningar av välfärdsanalyser, enkäter och nyckelinformatntervjur med professionella och ledare inom välfärdsområden, intervjuer av professionella och klienter samt dokumentation av systemiska möten I ett välfärdsområde.
Forskningsprojektet bygger på jämförande studier i tre områden. Det är sällan som forskning i socialt arbete bygger på jämförande fallstudier. Projektet förväntas resultera i ny kunskap den systemiska praktiken och dess vardagseffekter och om förutsättningar för att kunna skapa kunskapsbaserade strukturer i socialt arbete. Studien ger även kunskap om tvåpråkighet inom socialvården inom tre olika välfärdsområden.
Forskningen tar avstamp i ett långvarigt samarbete mellan universitet och högskolor, kompetenscenter, kommuner och välfärdsområden omkring det systemiska barnskyddet och den systemiska verksamhetsmodellen som THL har varit med och utvecklat i Finland sedan 2017. Den bygger på två utvecklingsprojekt inom de av Social- och hälsovårdsministeriet finansierade nationella barnskyddsprojekten (2021-2022) Framtidens barnskydd och Stöd från rätt plats (TOP). Projektet genomförs i tre tvåspråkiga välfärdsområden 2022-2024
Vilka är förståelserna av det gemensamma språket och värderingarna i systemisk praxis och hur syns dessa på olika nivåer?
Hur har barns delaktighet och barnsensitiv kunskap dokumenterats och realiserats samt utvecklats i de olika case som studeras?
Hur syns de professionellas systemiska förhållningssätt i samskapande av vardagskunskap?
Vilka är de sammantagna vardagseffekterna av systemisk praxis inom verksamhetsområden?
Forskningsprojektet har fått statlig finansiering för forskning inom socialt arbete (VTR) från social- och hälsovårdsministeriet under åren 2023-2024.
Siv Kola: A child’s perspective on out of-home care as a multilocal and complex living environment. Barns perspektiv om fostervård, fenomenologisk studie. Artikelbaserad avhandling med tre artiklar färdigt analyserade och submittade:
-Experiences from research with children/Handbook Gillian Ruch (peer reviewed)
-Children´s experiences from foster care- A phenomenological analysis (peer reviewed) Nordic Social Work Journal/ Pia Eriksson medskribent
-Sosiaalityö pienten sijoitettujen lasten kanssa –lasten kokemana, manuskript Janus
Ann Backman: Ett barncentrerat närmandesätt inom socialvårdens barn- och familjetjänster – utmaningar och möjligheter. Fokus är på hur barnperspektivet och barns kunskap beaktas när service och insatser enligt planeras i praktiken och på en organisatorisk nivå.
Artikelbaserad av handling med tre artiklar enligt följande teman
-Strategiskt ledning av systemisk praktik och barnperspektiv
-Förståelse för barnets vardag och hjälpbehov utgående från nya välfärdsområdesstrukturer
-Barnsensitiva socialvårdsinsatser baserat på mångprofessionell kunskap
Ida Nikula: Klienterfarenheter inom eftervården under turbulenta välfärdstider:
ungas berättelser om vägen till självständighet med fokus på klientdelaktighet inom systemisk praktik. Syfte:
-få kunskap i hur relationsbaserat arbete inom barnskyddets eftervård påverkar de ungas vardag och deras upplevelser av delaktighet och aktörskap mot ett självständigt liv
-granska hur relationer avspeglas i olika sociala system som utgör de ungas vardag
-genom de ungas berättelser granska hur de skapar sin identitet och förstår deras självständighetsprocess
Doktorsavhandlingen skrivs som en monografi
Leo Larjanko: Tvåspråkighet inom barn och familjesocialt arbete. Diskursiv / kvalitativ inriktning: På vilket sätt beskriver de professionella / klienterna / nyckelpersonerna språket? Vilka inställningar, attityder, diskurser använder de sig av? Är de olika i det mera enspråkigt svenska teamet i Österbotten än i de mera blandade tvåspråkiga teamena i Västra Nyland och Egentliga Finland?
Ilse Julkunen, professor, projektledare, Helsingfors Universitet, ilse.julkunen@helsinki.fi